Vi brukar göra små promenader i omgivningarna, men alltid har vi ju inte kameran med. Idag var vi återigen ute med kameran bland våra bohusländska klippor för att kolla hur denna vårliknande vinterdag ser ut i våra nejder.
Vi har haft plusgrader sedan strax före jul, så någon vit jul fick vi inte (i år heller). Det är väldigt fuktigt och daggdropparna hänger kvar hela dagarna. Dimman är tät på morgnarna men lättar sedan något till eftermiddag. Dock orkade inte solen fram idag.















Maskrosorna är framme så fort det är plusgrader...















Ibland gör naturen roliga "konstverk"! Det ser ju ut som en lindad baby! Komplett med napp och allt.






















Mossan frodas i fukten och stensötan är grön och fin






















Hasselhängena sväller, en ensam honblomma börjar öppna sig

Äkta makar (Hippeastrum striatum) kommer från södra och centrala Brasilien. 

Denna glada amaryllissläkting är en gammaldags rumsväxt som sällan finns att köpa i handeln men som ofta ärvs eller fås av äldre släktingar. Så även mitt stora ex. 

Påsken närmar sig och med det ska Påsklådan fram med alla de gamla, kära påsksakerna. En del av våra påsksaker är äldre än jag, från 40-talet!! Denna ljustake är väl halvgammal men duken har jag broderat för så där 45 år sedan!

Ännu äldre är denna duk och chokladkycklingarna i sin korg, de är från 40-talet!

Men visst känner jag också att jag behöver skapa något nytt. I år blev det en rad påskägg gjorda med decoupageteknik. Tekniken går ut på att jag klipper eller river vackra bilder ur pappersservetter och klistrar dem med decoupagelim på en lämplig yta, i detta fall på både vita frigolitägg och odekorerade godisägg.
Så här blev det!
Påskbrödet kan vara bakat som en kyckling! Så här såg det ut förra året!

Ingen påsk utan blommor! I år har det varit en osedvanligt kall vår, med svinkalla nätter, så det blommar inte i trädgården som det brukar. Jag får göra påskarrangemang i kruka som jag tar in över natten eller så har jag dem inne som bordsdekoration. Här gräddvita smånarcisser och fjädrar i ett enkelt arrangemang.

Ett annat enkelt arrangemang med plättar i luften och vita pärlhyacinter ser ut så här!

Det är klart att det även ska dekoreras ute på trappan och altanen, krukorna kan jag ju hiva in om vädret vägrar att bli varmare till helgen! Kanske ett liknande arrangemang som jag hade förra påsken i i zinkhon.

På trappan kommer det nog att bli något i den här stilen:

Det finns växter som "bara står där" och som man inte alltid lägger märke till så mycket. En sådan är den frodiga prästhavren, Billbergia nutans, en av mina gamla, ärvda växter. Den är bara grön största delen av året, men när den väl blommar så här på våren, då ser man den verkligen! Rosa, långa hängen växer fram fort från bladmassorna. Det är skyddsbladen som är rosa, själva blommorna är underliga, grön/blåa med rosa band, med långa ståndare med blå topp!

  
Detaljbild på blommorna
 

Juli är den stilla lunken i trädgården. Drar upp ett och annat ogräs som inte ännu har tappat kämpeglöden, tar bort några överflödiga fröställningar här och där och vattnar vid behov. Men annars är det bara att strosa runt och lukta på blommorna som en annan Ferdinand.

Dock kan juli erbjuda några överrakningar. Som nu min ros som jag planterade för två år sedan och som för första gången behagade blomma i år.
Jag köpte den som någon helt annan sort än vad den blev, men jag är inte alls ledsen för det eftersom rosen både är vacker och doftar ljuvligt och sött. Frågan är bara vad den heter!? Så här ser den ut. Den är cirka 1,5 m hög, har stora, blanka blad och blomman är cirka 10 cm i diameter.

Betydligt robustare är denna hallonrosa pionvallmo som här flankeras av svartlök, Allium nigrum.

Det var ju ett tag sedan sist. Men har haft svårt att komma åt mina blogginlägg då Blogger har strulat för mig, eller så är det jag som inte kunde med det nya. Hur som helst, nu är jag i gång igen!

Det börjar ju snart vara dags för ljusinstallationer igen. Än har jag inte gjort så mycket, men det kommer. Här en idé från Göteborgs botaniska trädgård som inspiration, tänkte göra något lite liknande själv!

Då var det dags igen att börja köpa blommor, för det finns inte längre så mycket vasblommor att ta i trädgården. En och annan höstaster kanske....

Så jag köpte mig en bukett småblommiga klaserosor, bara för utseendets skull. De är som bilden visar, tvåfärgade med vitt bottenfärg och massor med mörkrosa strimmor och fläckar på. Men förgäves sökte jag efter en namnlapp, det fanns ingen... men vackra är de!

Nu blommar de igen, panteramaryllisen och äkta makar!

Dessa två gamla amaryllissläktingar är inte så vanliga i handeln. Det går nästan bara att få tag på dem genom vänner och kanske via näthandeln mellan privatpersoner.

Så om du har en gammal, ärvd planta av dem, var rädd om dem!

Mina gamla plantor blommar troget varje höst så här års. Först ute är panteramaryllisen, Hippeastrum pardinum, med sina vackert fläckiga blommor. En vecka senare öppnar äkta makar, även kallad gubben och gumman, Hippeastrum striatum.

Namnet på det senare beror säkert på att det nästan alltid är två blommor på varje stjälk och de öppnar sig strax efter varandra.

Så här ser det ut hos mig nu.

Denna vinter som aldrig verkar bli av har medfört att vårblommorna har börjat blomma redan nu, strax efter julen.

Jag har många sorters julrosor i trädgården och en del av dem blommar för fullt, andra har stora knoppar färdiga att slå ut vilken dag som helst.

Den tidigaste brukar alltid vara röd julros, Helleborus orientalis ssp. abchasicus. Den har hållit på och blommat redan före jul och det kommer nya blommor hela tiden.

I Trädgårdsföreningen i Göteborg finns en alldeles underbar plats, Den sjunkna trädgården.

Där finns en 13 meter lång mosaikvägg som är sammansatt av de över 300 år gamla porslinskärvor som har hämtats upp från Ostindienfararen Götheborg som gick under i stadens inlopp 1738.

Taket av vackert formade glasbitar bildar vackra mönster på det gråa golvet och de vita blommorna förstärker känslan av att befinna sig under vattnet.

Här visar jag några bilder, men har du möjlighet så se den själv!

Bröllop i familjen. Jag fick äran att agera blomsterdekoratör för lokalerna och göra brud- och brudtärnebuketterna. Här väntar den vackra festlokalen på gästerna.
Beställde i god tid blommor i den önskade färgskalan skarpcerice och grönt i olika nyanser. Dock kunde inte Partihallarna leverera exakt rätt nyans på allt, så det fick bli en kompromiss.

Det blev ändå rätt så lyckat enligt brudparet själva och gästerna. Här ser ni några av skapelserna.

Utanför både vigsel- och festlokalen hade vi dekorerat med björkar i stora, tomma olivkanistrar som jag hade klätt med juteväv och ett band med den djupcerice färgen.

I likadana kanistrar gjorde jag också höga blomsterarrangemang som stod framför björkarna i vigsellokalen.
Kanten på scenen på vigsellokalen var också dekorerad med låga arrangemang, ljus och björkar.

Borden i festlokalen dekorerade jag med låga arrangemang av samma blommor i vida glasskålar som fanns i brudbuketten.

 Och så den droppformade brudbuketten, både i handen och på bordet i festlokalen.

Vattna normalt, det vill säga låt aldrig bolliljan torka ut helt men låt den inte stå blöt heller. Den bör hellre vara för torr än för blöt. Svag näring i vattnet kan ges från vår till höst.Du kan ha bolliljan ute under sommaren. Ta in hela krukan på hösten, då brukar de gå i vila och bladen vissnar. Övervintra den ljust och kanske lite svalare. Vattna mycket försiktig under vintern.
Föröka bolliljor

Du kan föröka bolliljan med sidolökar som du planterar för sig i en separat kruka. Du kan hålla dessa smålökar gröna året runt de första åren, de behöver inte gå i vila som de blombara lökarna. Det tar några år för sidolökarna att bli stora nog för att blomma.

Det var inte igår som det dök upp nya namnsorter av jätteprästkragar i handeln!

Kanske var det var 'Bröllopsgåvan', en gammal sort som dök upp på SLU's perennupprop om Grönt Kulturarv, på initiativ av POM – Programmet för odlad mångfald - som satte fart på försäljningen av prästkragar. 'Bröllopsgåvan' dök ju upp i handeln förra året. Om du vill kan du läsa mer om 'Bröllopsgåvan' på SLU's hemsida.

Hur som helst så har jag nyligen hittat två nya sorter som jag bara var tvungen att ha!
Dessa heter Leucanthemum superbum 'Fiona Coghill' som är helt fylld och lika hög som 'Bröllopsgåvan', alltså uppemot meterhög.
Den andra heter 'Real Dream' och är halvfylld och något lägre, kanske 60-70 cm.

Båda passar ju fint att planteras ihop med just 'Bröllopsgåvan' som jag hade sedan tidigare, så att man får lite variation i temat!
Funderar just på vad mer jag ska plantera som sällskap för dem. Där finns redan både jättevallmo, Papaver 'Patty's Plum' och stor blåklocka, Campanula persicifolia 'Alba', men båda dessa blommar tidigare än prästkragarna. Ja, det återstår att se.

'Bröllopsgåvan'


'Fiona Cochill'

Så var det dags för Göteborgs botaniskas julutställning 2015.
Den här gången är det Sötåsens floristelever från Töreboda som ställer ut med den äran! De dominerande färgerna är vitt och silver men några julröda inslag var också med. Det ser ut som frostig vinter med snö, frost, silverdetaljer och grått. Det är så vackert!
Här visar jag några bilder! 

En alldeles ljuvlig utställning med massor av våriris, Iris reticulata, öppnar i dag, 24 mars, i Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Utställningen är en del av den stora satsningen Gothenburg Green World som samordnas med Botaniska trädgården, Gunnebo Slott och Trädgårdsföreningen och kommer att pågå hela sommaren med olika teman.

Det är blomsterkreatören och författaren Hannu Sarenström som har tagit dit tusentals våriris och gjort en utställning i det gamla, wiktorianska Palmhuset. Utställningen pågår under tiden 24 mars 3 april och jag hoppas verkligen irisarna klarar att blomma så länge! Men de ska byta ut utblommade sorter om så skulle behövas.

- 100 sätt att klara sig själv.
Så heter en ny bok av bondsonen Niklas Kämpargård, utgiven av Norstedts 2016.

Så här på E-numrens tidevarv när praktisk tagen all industritillverkad mat innehåller minst ett tillsatsämne, drömmer många om att kunna producera sin egen mat, i alla fall en del av den, samt leva utan gifter.

Då kommer denna bok om självhushåll till hjälp med sina idéer och råd. Nu måste man ju inte göra allt som boken handlar om, men en del på vägen kommer man säkert.

Boken vänder sig främst för den som har en liten gård med möjlighet att hålla djur eller åtminstone en trädgård att odla i, men visst går det att göra något även om man bara har en balkong.

Några av kapitlen som avhandlas är Gröna välgörare som bland annat handlar om att odla utan gifter, om hälsoväxter och sätt att använda växterna.

Djur på gården handlar om just det, djur på gården och deras skötsel.

Frukt och grönt innehåller en hel del recept och sätt att bevara och ta till vara.

Odling handlar förstås om hur man odlar på giftfritt sätt.

Ett intressant kapitel är Gamla metoder. Här får man lära sig hur man gjorde förr, både när det gäller odling och mycket annat.

Allt som allt en mycket intressant bok som man lär sig mycket av men som också  går att läsa som ren underhållning!

Så var det dags igen för den ljuvligt doftande utställningen Äpplen & päron i Göteborgs Botaniska som pågår 17-25 september. 

Årets utställning Äpplen & päron presenterar mer än 200 namnsatta, gamla som nya sorters äpplen och 50 päron som alla är odlade i Sverige. 

Utställningen finns i den renoverade Stolpboden vid stora gräsmattan och är väl värd ett besök. Men för de som inte kan ta sig dit, lägger jag några läckra bilder här. 

När vårens allra första blommor i trädgården har gjort sitt, är det dags för nunneörterna att ge färg. Och färg blir det minsann!

Den vanliga, i södra Sverige vilda stora nunneörten, Corydalis solida, är diskret lila i olika nyanser.
Men så fort man har köpt några namnsorter i andra färger, blir det korsningar i helt andra färger!

De kan både fröså sig ymnigt eller så råkar man flytta på rotknölar i något grävarbete, då har man snart ett nytt bestånd med nunneörter just där! 

Så nu finns det ett antal färgvarianter i min trädgård i alla rabatterna! Visar upp några här.

Vitsippan, Anemone nemorosa, finns inte bara i vitt utan det har uppstått ett stort antal namnsorter och naturliga varianter.
Det gör att man nästan får samlarmani när man ser dessa i plantskolorna. Men tyvärr är glädjen ganska kort, bara några få veckor på våren, så det gör att man besinnar sig.

Dock har jag några namnsorter i min trädgård. Visar här några.